Mens i kommunen

För kommunpolitiker, tjänstepersoner och upphandlare som vill arbeta aktivt med mensfrågor. Beslutsunderlag, policyförslag och praktiska råd för att införa gratis mensskydd.

Gratis mensskydd — ett lokalt beslut

I Sverige finns inget nationellt krav på kostnadsfria mensskydd. En kommun eller skola som överväger en insats behöver därför fatta beslut om målgrupp, platser, sortiment, budget och ansvar. Skottlands lag om bred kostnadsfri tillgång antogs 2020 och trädde i kraft den 15 augusti 2022.

När brist på mensskydd påverkar vardagen

Den som inte har råd med eller tillgång till mensskydd kan behöva använda provisoriska lösningar eller stanna hemma från skola och arbete. Fria skydd kan ta bort ett praktiskt hinder och göra offentliga verksamheter mer tillgängliga.

Policy och beslutsunderlag

Ett kommunalt beslut om fria mensskydd bör täcka målgrupper, lokaler, inköpsmodell, ansvar för påfyllning och uppföljning. Årskurs 4 och uppåt kan vara en lämplig målgrupp, och skydden kan finnas på exempelvis skoltoaletter, simhallar och bibliotek. Kostnaden varierar med sortiment, placering och påfyllning.

Upphandling och inköp

Vid upphandling bör kommunen definiera funktion, innehållsinformation, sortiment, leverans, påfyllning och relevanta miljökrav. Jämför totalkostnaden för olika lösningar i stället för att anta att en viss avtalsform alltid är billigast.

Checklista inför beslut

De här punkterna brukar vara de som behöver besvaras innan ett beslut kan fattas. Använd dem gärna som rubriker i tjänsteskrivelsen.

1.Omfattning. Vilka verksamheter ingår — grundskola från åk 4, gymnasium, simhallar, bibliotek, fritidsgårdar? Börja hellre smalt och bredda efter utvärdering.
2.Placering. Skydden ska finnas på elevtoaletterna, inte bara hos skolsköterskan. Att behöva fråga en vuxen är för många en tröskel som gör insatsen verkningslös.
3.Sortiment. Minst bindor och trosskydd i två storlekar. Tamponger bör finnas från högstadiet. Överväg mensunderkläder som komplement.
4.Påfyllnadsansvar. Utse en funktion som ansvarar för lager, påfyllning och felanmälan, och skriv in det i rutinen.
5.Budget. Gör antagandena synliga och följ faktisk förbrukning. Ta med produkter, dispensrar, leveranser, arbetstid och reservlager i kalkylen.
6.Uppföljning. Bestäm i förväg vad ni mäter: förbrukning per skola, elevernas upplevelse via elevrådet, och eventuell påverkan på frånvaro.

Vanliga invändningar — och svar

“Skydden kommer att försvinna”

Det går inte att lova en viss förbrukningsutveckling. Börja med en tydlig målgrupp, följ påfyllning och svinn och justera placering eller rutin utifrån lokala data. Definiera i förväg om det är tillåtet att ta med reservskydd hem.

“Det är föräldrarnas ansvar”

I de flesta fall är det också det. Insatsen handlar om de tillfällen då mensen kommer oväntat, då skyddet tagit slut mitt på dagen, eller då hemmets ekonomi inte räcker till. Det bygger på samma tanke som när skolan tillhandahåller toalettpapper och tvål.

“Har det verkligen effekt på frånvaron?”

Tillgång till skydd kan ta bort ett praktiskt hinder, men effekten på frånvaro måste följas lokalt och ska inte förutsättas. Frånvaro på grund av kraftig mensvärk kräver också en väg till elevhälsa och vård. Se guiden för skolan.

Utöver mensskydden

Fria mensskydd är den synligaste åtgärden, men sällan den enda som behövs. Tre saker som ofta ger mer per satsad krona:

•Kompetens hos personalen. Att all skolpersonal vet hur de bemöter en elev som fått mens oväntat kostar ingenting och gör stor skillnad. Underlag finns för lärare.
•Toaletter som går att använda. Låsbara dörrar, papperskorg i varje bås och tvål och vatten inne på toaletten är en förutsättning för att skydden ska komma till nytta.
•Idrottsundervisningen. Ombytesrum och duschar är en vanlig orsak till att elever avstår idrotten under mensen. Enskilda duschbås löser mer än man tror — se mens och träning.

Vill ni veta mer?

Vi delar gärna underlag, prisuppgifter och referenser från andra kommuner. Hör av er till hej@menstruation.se.

Testa dina kunskaper

Gör vårt mensquiz och se hur mycket du kan — en snabb väg att sätta sig in i ämnet inför ett beslut.

Gör quizet

Vanliga frågor

Vad kostar det att införa fria mensskydd i skolan?

Det finns ingen generell svensk kostnad per elev. Räkna lokalt på antal platser, produktpris, förväntad användning, dispensrar, påfyllning och administration. Ett tidsbegränsat pilotprojekt kan ge ett bättre budgetunderlag.

Finns det lagkrav på fria mensskydd i Sverige?

Nej, inte enligt de nationella källor som granskades i september 2026. Skottlands lag om kostnadsfria mensprodukter antogs 2020 och trädde i kraft den 15 augusti 2022.

Vad menas med mensfattigdom?

Att inte ha råd med tillräckligt med mensskydd, vilket kan leda till att man använder samma skydd för länge, använder provisoriska lösningar eller stannar hemma från skola och arbete.

Var bör kommunen börja?

Kartlägg det lokala behovet och börja där mensskydd saknas eller är svåra att få tag på. Följ upp förbrukning, påfyllning och användarnas upplevelse innan insatsen breddas.

Vad bör en upphandling av mensskydd innehålla?

Flera produkttyper och storlekar, krav på innehållsdeklaration, hållbarhetskriterier samt en rutin för påfyllning som inte belastar lärare. Ta gärna med återanvändbara alternativ som ett komplement.

Källor

Siffrorna i texten hänvisar till listan nedan. menstruation.se sammanställer och förklarar vad dessa källor säger — vi gör inga egna medicinska bedömningar. Källorna och länkarna kontrollerades senast 23 september 2026.

[1]WHO. Menstrual health (öppnas i ny flik), 2026.
[2]UNICEF. Guidance on Menstrual Health and Hygiene (öppnas i ny flik), 2019.
[3]Scottish Government. Access to period products: monitoring and evaluation strategy 2021–2025 (öppnas i ny flik).
[4]Skolverket. Elevhälsa (öppnas i ny flik), uppdaterad 2026.