För föräldrar

Att prata om mens med sitt barn behöver inte vara svårt eller pinsamt. Här hittar du konkreta råd om hur ni förbereder er, vad som är normalt, och när det är dags att söka vård.

Hur du pratar om mens

Börja gärna tidigt och prata öppet — hellre i flera korta samtal än i ett stort. Använd tydliga ord som mens, livmoder och mensskydd och visa att mens är en vanlig del av livet. Lyssna mer än du förklarar och låt frågorna komma när de kommer.

Förbered inför första mensen

Första mensen kommer för de flesta mellan 9 och 16 års ålder, vanligast runt 11–14 (UMO). Ha gärna mensskydd hemma i förväg. Bindor och trosskydd är enkla alternativ för många som just har fått mens. Packa ett litet menskit till skolväskan med ett par skydd och extra trosor. Prata om vad som händer i kroppen innan det händer.

Bra att ha hemma

Bindor i olika storlekar, trosskydd, eventuellt mensunderkläder, värmedyna eller varmvattenflaska och receptfri smärtlindring (t.ex. ibuprofen) för mensvärk. Tampong och menskopp är också alternativ när tonåringen själv vill prova.

Vanliga frågor från föräldrar

"Är det normalt att cykeln är oregelbunden i början?" Ja, det första året eller två är cykeln ofta ojämn. "Hur länge varar en mens?" Vanligen 2–7 dagar, oftast runt 5 (NHS). "Är mensvärk farligt?" Lätt till måttlig värk är vanligt — men kraftig värk som hindrar vardagen ska tas på allvar.

När ska ni söka vård?

Enligt 1177 kan blödningen vara för riklig om någon blöder i mer än sju dagar, får klumpar, blöder igenom skydden eller måste använda dubbla skydd. Sök även vård om mensen inte har kommit vid 15 års ålder, om värken hindrar skola eller sömn eller om mensen försvinner i flera månader utan förklaring. Ring 1177 vid osäkerhet.

Vill ni läsa tillsammans?

Våra faktasidor är skrivna på ett enkelt språk och passar bra att gå igenom tillsammans med en tonåring.

Gå till faktasidorna →

Viktigt

Informationen på denna sida är allmän och ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid oro eller symtom — kontakta 1177 Vårdguiden eller en barnmorska/läkare.

Testa dina kunskaper

Gör vårt mensquiz och se hur mycket du kan — ett roligt sätt att lära sig mer tillsammans med tonåringen.

Gör quizet

Samtalet i olika åldrar

Det finns inget enda stort samtal. Det som fungerar är flera korta, i takt med att barnet mognar — och tillräckligt tidigt för att kunskapen ska finnas på plats innan den behövs.

Runt 8–9 år

Nämn att mens finns och vad det är, utan detaljer. Det räcker med att det inte kommer som en nyhet senare. Många tycker det känns tidigt — men de första mensperioderna kan börja redan vid tio års ålder.

Runt 10–12 år

Nu blir det praktiskt: visa bindor och trosskydd, berätta att flytningar kommer före mensen, och kom överens om vad barnet gör om mensen kommer i skolan. Se tecken på första mens.

13 år och uppåt

Fokus flyttas till vad som är normalt och inte: cykellängd, smärta som går att behandla, och att man inte behöver stå ut med värk som förstör vardagen. Här handlar din roll mer om att vara tillgänglig än att informera.

Meningar som brukar fungera

Det svåraste är ofta att börja. Några öppningar som inte kräver att barnet svarar med något stort:

•“Jag lade bindor i badrumsskåpet, längst ner till vänster — bara så du vet var de finns.”
•“Har ni gått igenom mens i skolan? Vad sa de?”
•“När jag var i din ålder visste jag ingenting om det här. Fråga mig vad du vill, jag blir inte generad.”
•“Om det kommer i skolan kan du fråga skolsköterskan eller en annan vuxen var det finns skydd.”

Bilkörning, promenader och diskning är lättare tillfällen än middagsbordet — man behöver inte titta på varandra.

När barnet inte vill prata

Att bli avvisad betyder inte att du gjort fel. Många vill hellre läsa själva först, och en del vill helt enkelt inte prata om kroppen med sin förälder — det är en helt normal del av att bli tonåring.

• Lägg fram informationen skriftligt och låt den ligga
• Se till att skydd finns hemma på en plats barnet känner till, utan att det behöver frågas efter
• Erbjud en annan vuxen — ett äldre syskon, en moster, en förälders vän
• Nämn att ungdomsmottagningen är gratis och att man kan gå dit själv
• Tvinga inte fram samtalet — men upprepa då och då att du finns

Alla barn behöver kunskapen

Mens är inte bara en fråga för den som får den. Barn som inte själva kommer att menstruera behöver samma grundkunskap — det är så tabun bryts, och det är de som senare blir klasskamrater, partners och kollegor.

Utgå gärna från kropp och funktion snarare än kön: “personer som har livmoder får mens”. Formuleringen inkluderar transpersoner och ickebinära, och den utesluter inte barn som har livmoder men ännu inte fått mens — eller aldrig får det.

Vanliga frågor

När ska jag börja prata med mitt barn om mens?

Tidigare än många tror — gärna vid 8–9 års ålder, alltså innan mensen kan komma. Då blir samtalet en neutral förklaring i stället för en krishantering. Korta samtal vid flera tillfällen fungerar bättre än ett stort.

Vad ska finnas hemma inför första mensen?

Bindor i två storlekar, trosskydd, ett par extra trosor och receptfria värktabletter anpassade efter barnets ålder. Många har också en liten necessär som ligger i skolväskan.

Mitt barn vill inte prata om mens — vad gör jag?

Tvinga inte fram samtalet. Lägg fram information skriftligt, nämn att du finns om det dyker upp frågor, och se till att det finns mensskydd hemma på en plats barnet vet om. Många föredrar att läsa själva först.

När bör vi söka vård?

Om mensen inte har kommit igång vid 15 års ålder, om värken hindrar skolgång trots receptfria läkemedel, om blödningen är så riklig att skydd måste bytas varje timme eller om mensen uteblir i tre månader eller mer utan graviditet.

Hur pratar jag om mens med ett barn som inte är flicka?

Utgå från kropp och funktion i stället för kön: 'personer som har livmoder får mens'. Alla barn behöver kunskapen, oavsett om de själva kommer att menstruera.