För lärare

Konkret stöd för dig som undervisar om mens i biologin eller sex- och samlevnadsundervisningen. Lektionsupplägg, samtalsguide och tips för ett inkluderande klassrum.

Lektionsupplägg — 45 minuter

Börja med 5 min anonym frågestund (lappar i en burk). 15 min faktagenomgång (menscykel, kroppen, mensskydd). 15 min grupparbete kring vanliga myter. 10 min avslutning där eleverna får ställa frågor öppet. Använd våra faktasidor som underlag.

Inkludera alla elever

Mens berör alla — inte bara dem som har mens. När hela klassen får kunskap om mens kan stigma, mobbning och tabu minska. Undervisa gärna klassen tillsammans när det passar. Tänk också på transpersoner och ickebinära elever och använd ett inkluderande språk, till exempel "personer som har mens" i stället för "tjejer".

Hur du pratar om det

Var saklig och avdramatiserad. Använd tydliga ord som mens, livmoder, slida, binda, tampong och menskopp. Ta alla frågor på allvar. Om du själv tycker att ämnet känns ovant kan du säga det — det går ändå att prata om på ett tryggt sätt.

Vanliga myter att prata om

"Man kan inte simma med mens" — det går med till exempel tampong, menskopp eller mensbadkläder. "Alla har en cykel på 28 dagar" — cykellängden varierar. "Du kan inte bli gravid under mensen" — det är mindre sannolikt men möjligt. "Mensvärk är något man ska tåla" — kraftig värk går att få hjälp med.

Praktiska tips för klassrummet

Ha mensskydd tillgängligt i klassrummet eller låt eleverna veta var de finns. Tillåt toalettbesök utan att fråga varför. Var lyhörd för elever som verkar ha ont. Påminn om att skolsköterskan finns att prata med.

Använd våra faktasidor

Allt material är källgranskat och skrivet på ett enkelt språk. Det passar direkt som underlag i klassrummet.

Gå till faktasidorna →

Testa dina kunskaper

Gör vårt mensquiz och se hur mycket du kan — det tar bara några minuter och är ett utmärkt sätt att förbereda dig inför lektionerna.

Gör quizet

Lektionen minut för minut

Ett upplägg som fungerar i helklass från åk 5 och uppåt. Det bygger på att du inte behöver vara expert — du behöver strukturen och en anonym kanal för frågorna.

1.Ramar (2 min). Säg rakt ut att ämnet är mens, att lektionen angår hela klassen och att inga frågor är dumma. Det hjälper till att sätta en trygg och vardaglig ton.
2.Anonyma frågor (5 min). Dela ut lappar. Alla skriver något — även den som inte har en fråga skriver ett streck. Då pekas ingen ut. Samla in och lägg åt sidan.
3.Genomgång (15 min). Vad mens är, varför den finns, cykelns längd och att blodmängden är liten. Rita gärna cykeln på tavlan.
4.Visa produkterna (5 min). Ha en binda, en tampong och gärna en menskopp med. Att få se och ta i dem avdramatiserar mer än någon bild gör.
5.Myter (8 min). Kör som quiz — sant eller falskt. Fungerar särskilt bra för att engagera de elever som inte själva har mens.
6.Frågelapparna (8 min). Läs upp och besvara. Vet du inte svaret — säg det, och återkom nästa lektion.
7.Avslut (2 min). Berätta var mensskydd finns på skolan och vem eleven kan fråga om hjälp.

Underlag till punkt 3 finns i menscykeln, till punkt 4 i binda eller tampong och till punkt 5 i myter om mens. Vårt mensquiz går att köra direkt i klassrummet.

Anpassa efter årskurs

Åk 4–6

Fokus på grunderna och på att det inte är farligt eller äckligt: vad som händer, att blodmängden är liten, att det inte syns utanpå. Viktigast är att lektionen ligger innan de första eleverna får mens.

Åk 7–9

Här finns utrymme för hormoner, cykelns faser, PMS och när besvär bör tas på allvar. Många i klassen har egen erfarenhet — och egna felaktiga föreställningar att korrigera.

Gymnasiet

Koppla till samhälle och normer: mensfattigdom, tabun i olika kulturer, hållbarhet och varför endometrios ofta tar många år att få diagnos. Fungerar lika bra i samhällskunskap som i biologi.

Frågor eleverna brukar ställa

Frågorna på lapparna är förvånansvärt lika från klass till klass. Att ha svaren förberedda gör lektionen tryggare för dig också.

•“Hur mycket blod är det egentligen?” Omkring 30–80 ml under en hel mens är vanligt, alltså 2–5 matskedar. Många gissar högre.
•“Gör det ont?” För många lite, för vissa mycket. Värk som gör att man inte kan gå till skolan är inte något man ska stå ut med.
•“Syns det?” Nej. Med fungerande skydd syns och luktar ingenting.
•“Kan man bada och idrotta?” Ja. Med tampong eller menskopp går simning utmärkt.
•“Varför har inte killar mens?” Mens hänger ihop med livmodern. Bra tillfälle att prata om att alla kroppar fungerar olika.

Om något går snett

Två situationer är värda att ha tänkt igenom i förväg:

•Någon skrattar eller hånar. Bemöt det som du skulle ha bemött vilken kränkning som helst — kort, tydligt, utan att göra lektionen till en konflikt. Att du inte låter det passera är själva lärdomen.
•En elev får mens under lektionen. Låt eleven gå utan att förklara inför klassen. Rutinen finns beskriven i guiden för skolan.

Vanliga frågor

I vilken årskurs bör mens tas upp?

Grunderna bör vara på plats innan eleverna kan få sin första mens, alltså senast i årskurs 4–5. Därefter kan ämnet fördjupas löpande i biologi och undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer.

Ska elever som inte själva har mens vara med på lektionen?

Ja, menskunskap är relevant för hela klassen. Gemensam undervisning ger eleverna en gemensam grund och kan göra ämnet mindre laddat.

Hur får jag eleverna att våga fråga?

Använd anonyma frågelappar. Låt alla skriva något — även de som inte har en fråga — så att ingen pekas ut. Svara sedan på frågorna högt utan att kommentera vem som skrivit vad.

Hur formulerar jag mig inkluderande?

Säg 'personer som har mens' i stället för 'tjejer'. Det inkluderar transpersoner och ickebinära, och det utesluter inte elever med livmoder som ännu inte fått mens eller som aldrig får det.

Vad gör jag om en elev får mens under lektionen?

Bemöt det lika odramatiskt som ett näsblod. Låt eleven gå utan att förklara inför klassen, och se till att du vet var närmaste mensskydd finns.