PMS & hormoner

Kort svar

PMS är fysiska och psykiska besvär som uppstår i lutealfasen, dagarna mellan ägglossning och mens, och som försvinner när blödningen kommit igång^[2]. Upp till 75 % upplever någon form av PMS^[4]. PMDS är en svårare form som drabbar 3–8 % och som det finns god behandling för^[3].

Vad är PMS?

PMS uppstår under lutealfasen — perioden mellan ägglossningen och mensens start^[2]. Symtomen försvinner vanligtvis inom ett par dagar efter att mensen börjat. Orsaken är kroppens känslighet för hormonella förändringar.

Vanliga symtom

PMDS — när besvären är svåra

Omkring 3–8 % har premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS)^[3], en allvarligare form med svåra humörsvängningar som påverkar vardagen. PMDS kan behandlas — sök vård om du misstänker att du har det.

Tips för att lindra PMS

• • Regelbunden rörelse på en nivå som känns bra för dig
• • Regelbundna måltider och mat som får dig att må bra
• • Tillräckligt med sömn
• • Stresshantering: yoga, meditation, andningsövningar
• • Prata med vården innan du börjar med kosttillskott mot PMS

Vad orsakar PMS?

PMS hänger ihop med de naturliga hormonförändringarna i lutealfasen — tiden mellan ägglossning och mens, då progesteron och östrogen först stiger och sedan faller.

Det är alltså inte så att personer med PMS har "fel" på sina hormoner. Snarare verkar de vara känsligare för de helt normala svängningarna, bland annat genom påverkan på signalämnet serotonin i hjärnan^[3]. Det förklarar varför symtomen kommer cykliskt och oftast försvinner inom ett par dagar efter att mensen startat.

PMDS — diagnos och behandling

Vid PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) blir framför allt de psykiska symtomen — nedstämdhet, ångest, irritabilitet — så starka att de påverkar vardagen, relationer eller skola och arbete. Diagnosen ställs genom att man för symtomdagbok under ett par cykler, så att man ser att besvären verkligen är kopplade till lutealfasen^[1].

Det finns god behandling: bland annat SSRI (en typ av läkemedel), vissa p-piller, kognitiv beteendeterapi (KBT) och livsstilsåtgärder^[2]. Misstänker du PMDS — sök vård. Det går att må bättre.

PMS eller graviditet — hur skiljer man dem åt?

Tidiga graviditetstecken och PMS-symtom överlappar nästan helt: ömma bröst, trötthet, illamående, humörsvängningar och uppblåsthet förekommer vid båda. Det går därför inte att avgöra skillnaden utifrån symtomen.

Det som skiljer är förloppet. PMS-symtom avtar när mensen kommer igång, medan graviditetssymtom fortsätter. Uteblir mensen är ett graviditetstest det enda tillförlitliga sättet att få svar. Läs mer om andra orsaker under utebliven mens.

Så kan du lindra PMS i vardagen

• •För symtomdagbok — att se mönstret gör symtomen mer begripliga och är dessutom underlaget vården behöver om du söker hjälp.
• •Regelbunden sömn — sömnbrist förstärker de flesta PMS-symtom, särskilt irritabilitet och nedstämdhet.
• •Fysisk aktivitet — regelbunden motion kan dämpa både fysiska och psykiska besvär.
• •Lär känna ditt mönster — om du vet att veckan före mensen brukar vara tuff kan du, när det går, skapa lite mer utrymme för återhämtning. Hur faserna hänger ihop beskrivs under de fyra faserna.

Vanliga frågor

Källor

Siffrorna i texten hänvisar till listan nedan. menstruation.se sammanställer och förklarar vad dessa källor säger — vi gör inga egna medicinska bedömningar.

1. [1]1177 Vårdguiden. PMS och PMDS (öppnas i ny flik).
2. [2]ACOG. Management of Premenstrual Disorders (öppnas i ny flik). Clinical Practice Guideline No. 7, Obstetrics & Gynecology, 2023.
3. [3]CMAJ. Premenstrual dysphoric disorder (öppnas i ny flik), 2024.
4. [4]ACOG. Premenstrual Syndrome (PMS) (öppnas i ny flik).

Relaterade artiklar